Det svider i mitt bröst.

Det gör så ont att jag inte står ut.

Det känns som tusen knivar i mitt hjärta.

Sitter här med tårar i ögonen precis som alla andra gånger.

Det gör så ont, så ont att jag inte orkar bryr mig om något.

Vill bara försvinna. Lämna denna värld och slippa denna känsla.

Men vad hjälper det? Ingen ting. Det hjälper inte att smitta från sina problem.

Jag vet vad jag vill. Och jag vet vad som behövs för att ändra på det.

Och jag lovar, någon vacker dag, kommer jag inte vara samma Sandra,

som jag va förr. Jag har left allt för länge i denna äckliga kropp..

Det ska bli ändrigar på det, det kan jag lova!

Mitt psyke är inge vidare heller.

Och det går inte att trolla så jag mår bra igen.

Utan det är jag som måste ta tag i detta...

För mitt egna bästa, det är dags att jag ändrar på dom

sakerna jag KAN ändra på. Det som har hänt, det har hänt.

Finns inget man kan göra åt, men jag ska se till att mitt liv

blir bättre, bättre och jag ska bli lyckligare..

Jag förstör alltid för mig själv.

Jag och min svartsjuka.

Nee.. Det är väl inge ide att vara lycklig nå mer.

Bara skit i det, för det är inte meningen att du

ska vara det Sandra Anoschkin.

Du är en misslyckad brud.

Tack och Hej!